En video värd att se

Videon Dove Evolution är väl värd att se - tre brittiska forskare har visat att kvinnor som får se filmen och sedan får se ett antal fotografier av ultratunna modeller inte rapporterar samma dåliga självförtroende och missnöje med sina egna kroppar som kvinnor som får se fotografierna utan att först få se videon.

Avdelningsresa

Jag har varit på avdelningsresa med jobbet måndag-tisdag. Det var oväntat trevligt, särskilt umgänget under de lediga stunderna. De två höjdpunkterna var:
* Först på lunchen kom en ur en annan arbetsgrupp fram till mig och sa "jag träffade en av dina studenter och hon tycker att du är fantastisk och att kursen är jätteintressant och bra, jag tänkte bara att jag skulle berätta det för dig".
* Sen på kvällen spelade jag Trebello med två i min arbetsgrupp. Vi hade mycket roligt under tiden och jag lyckades dessutom vinna på 21 poäng (ingen av de två hade spelat förut, men ändå..).


Äntligen!


Foglossning

Äsch! Jag, som hela graviditeten mått så bra och inte förstått mig på de som verkar tycka att det är så jobbigt att vara gravida och som dessutom har haft bra och fina värden hela tiden, har nu först fått lägre järnvärden och nu dessutom börjat få foglossningssmärtor... Det tog mig ett tag innan jag fattade vad det handlade om eftersom jag inte riktigt förstått att det kunde kännas såhär och eftersom jag förstås ivrigt förnekar alla problem med min kropp och särskilt att de skulle vara graviditetsrelaterade. Men men, jag har sökt runt på nätet och det ska i alla fall inte få gå och bli ett problem. Åtgärd ett är att jag möblerat om lite på mitt mycket omoderna kontor utan ställbart skrivbord så att jag numera kan stå upp och arbeta, och naiv som jag är så tror jag hårt på att det kommer att göra susen...

Den där stämpeln på mitt kontor tillhörde tydligen växeln. En jobbarkompis hade lånat den därifrån och sen ställt den på mitt kontor eftersom växeln var stängd just då och han skulle på semester och tanken var väl att de skulle komma och hämta den hos mig. Inga problem, men varför inte skriva en liten lapp och lägga bredvid?

Stämpel

Jag gick (sist av alla) från jobbet strax före fyra i fredags och kom nyss hit igen för att förbereda mig för morgondagen. Och då står det en stämpel på skrivbordet på mitt kontor. En stämpel med arbetsplatsens logga på som inte är min och som jag inte har en aning om hur den kan ha hamnat här (mellan fredag 16.00 och söndag 14.00). Man måste ha kort för att komma in i byggnaden och nyckel för att komma in på mitt kontor. Sånt förbryllar mig enormt. Vem, när, varför?

Arbetsskada?

Imorse var vi till barnmorskan och allt såg som vanligt bra ut. Men jag och P har svårt att köpa det som vår pladdriga barnmorska säger. Nu är det ju mycket flum inom det här området och man behöver inte ha vårt yrke för att vara kritisk till det som sägs, men jag tror ändå att vi är lite arbetsskadade och att det gör det hela värre (det skulle vara skönt att gå dit och bara köpa det som sägs utan att hela tiden känna sig så skeptisk).

Sist vi var hos barnmorskan hade t.ex. mina järnvärden sjunkit så att hon tyckte att jag skulle börja äta järntabletter (trots att nya rekommendationer säger att man inte ska behöva det om värdena varit höga så länge). Det gjorde jag och idag var värdena högre vilket gjorde att hon konstaterade att "ja, du ser, du behövde visst ett extra tillskott". Men, hon vet ju inte vad mina värden skulle ha varit utan tabletterna och hur ska hon kunna veta att bara för att värdena var bra nu så betyder det att jag behövde äta extra järn - var är kontrollgruppen..?

Och så vill hon alltid att jag ska svara på olika enkäter (den ena sämre än den andra) med olika typer av skalor som de sen antingen använder för att föra statistik utifrån (de kan omöjligt få fram vettig statistik utifrån de där bristfälliga mätinstrumenten..) eller för att avgöra mitt hjälpbehov. Och hur sjutton kan man anse att det är en bättre idé att avgöra mitt hjälpbehov genom en fånig VAS-skala istället för att bara fråga mig direkt? Nej, det är allt ena riktiga klåpare som påtat ihop de där enkäterna och mätinstrumenten, tacka vet jag vetenskaplig forskning där det är ordning och reda..!

Splittrad handling

Jag, som i vanliga fall tycker att det är riktigt trevligt att gå i mataffärer, har på sistone börjat känna mig förvirrad, kluven och bekymrad när jag ska handla mat. Problemet är att det är för många faktorer att ta hänsyn till och att jag inte vet i vilken ordning jag ska prioritera dem. De faktorer (utan inbördes ordning) förutom smak som jag väljer utifrån när jag handlar är:

* Miljö - jag vill gärna välja sådant som är ekologiskt, närproducerat och som sabbar världen så lite som möjligt
* Tillsatser/hälsa - jag vill helst äta sådant som innehåller så få tillsatser och så mycket nyttigheter som möjligt
* Fett och kalorier - helst vill jag ha relativt lätta produkter med lite fett och få kalorier i
* Pris - jag vill naturligtvis köpa varor som är prisvärda och inte alltför dyra

Det här ställer förstås till det för mig. Pris och miljö går t.ex. inte ihop - ekologiskt och KRAV-märkt är alltid dyrare än annat och ibland riktigt dyrt. Pris och brist på tillsatser går inte heller ihop - ska jag t.ex. köpa skinka utan tillsatser så blir det skinka av Parma-typ och då blir det dyrt på riktigt. Och få kalorier och få tillsatser går absolut inte ihop - i princip alla light-produkter innehåller många fler tillsatser och mer skräp än de motsvarande fetare produkterna. På sistone har det alltså varit riktigt jobbigt att handla eftersom jag alltid måste tumma på någon av faktorerna, d.v.s. mina principer.

Till det kommer att jag inte är tillräckligt insatt för att kunna avgöra vilka tillsatser och E-nummer som är dåliga. Marie-Louise Danielsson-Tham skrev nyligen i en artikel i utmärkta Allt om Mat om hysterin kring E-nummer och påpekade att inte alla E-nummer är dåliga och att vissa faktiskt behövs i maten (t.ex. bakpulver) och jag måste erkänna att jag faktiskt drabbats av hysterin och automatiskt tänker att alla E-nummer och tillsatser är dåliga.

Det finns väl egentligen bara en sak att göra - jag måste läsa på så att jag blir bättre insatt och inte väljer bort en billig eller lätt vara för en dyrare bara för att innehållsförteckningen innehåller några tillsatser och E-nummer som jag inte vet vad de innebär. Jag hyser stor tilltro till Livsmedelsverket så jag tänker börja där - nu.




Me in a nutshell


Alltid redo att dö för mitt barn

Joanna Rubin Dranger, författaren till de söta och roliga serieböckerna Fröken Livrädd & Kärleken och Fröken Märkvärdig & Karriären har nu också skrivit en kanske lite mindre söt men ännu roligare bok; Alltid redo att dö för mitt barn. Rekommenderas starkt!

            


Sveriges märkligaste sevärdheter

Fredrik Kullberg har skrivit en rätt underhållande bok om Sveriges 100 märkligaste sevärdheter som jag fick som premie för att jag förlängde prenumerationen på min älskade tant-tidning ICA-kuriren. Definitionerna av både märklig och sevärdhet kan i och för sig diskuteras (Fängelsemuseet i Gävle är väl inte så märkligt och Gekås i Ullared på 4:e plats är kanske tveksamt om det kan ses som en sevärdhet?) men boken är som sagt rätt underhållande och tar både upp flera av de sevärdheter som vi bl.a. tack vare tips från M såg under vår Norrlandsresa (t.ex. Thailändska paviljongen i Utanede, Döda fallet i Jämtland och Jävre turiststation) och flera sevärdheter här i trakten (förutom fängelsemuseet även Dragon Gate, Mackmyra Whisky och Orientexpressen). Det var lite synd att vi inte fick boken förrän efter våra resor, för nu har jag upptäckt ännu fler märkliga sevärdheter som vi hade kunnat passa på att se om vi bara hade känt till dem (t.ex. har vi nu förstått var den där långa linbanan, där man får med sig mat och potta på färden, låg). Nåja, vi har i alla fall några bra uppslag till kommande resor!

Är vi lyckligare när håller oss sysselsatta?

En ny intressant artikel säger att vi är lyckligare när vi håller oss sysselsatta men att vår "instinkt" snarare favoriserar sysslolöshet. Jag köper det rakt av. T.ex. idag, när P har börjat jobba igen och jag fortfarande har några dagars semester kvar, har jag bara suttit hemma framför TV och dator och knappt tagit mig för ett vettigt jota (förutom en liten promenad då jag mötte upp P som var på väg hem från jobbet) trots att det fanns gott om möjligheter att sysselsätta mig med vettiga saker - och som vanligt när jag varit hemma nästan en hel dag så känner jag mig rastlös och uttråkad och lite ångestfylld. Dags att börja jobba emot instinkten lite hårdare!

RSS 2.0