adiaphora

Nu är det till slut dags. Torsdag den 3:e maj ska min uppsats vara färdig och lämnas in för bedömning. Härmed går jag under jorden tills dess. Jag vill i förväg be om ursäkt till de stackare som jag ska spendera helgen på Gotland med, tyvärr kommer jag att vara fullkomligt odräglig och osocial hela helgen!

Jag vet att det låter knäppt, men jag längtar efter att bråka med P. Eftersom jag är rätt grinig, ärlig och avslappnad som person så är det naturligt för mig med diverse smågräl. Dessutom är jag från mitt förhållande med J van att vara väldigt avslappnad med honom och att gräla ofta och mycket, något som faktiskt inte har stört mig särskilt mycket - mitt förespråkande av öppenhet och ärlighet leder ofta till öppna konflikter. Sen är jag inte särskilt mogen och sansad av mig heller, så blir det väl ett gräl så har jag lätt att kasta mig in i det med huvudet före. P däremot är rätt lugn och sansad och tycker faktiskt att vi har bråkat en gång, fast det vi gjorde i min värld bara var att diskutera eller möjligtvis tjafsa lite. 

Mitt förhållande med P är vuxet och trevligt och sansat och allt är bara bra mellan oss... och jag orkar inte med det mer! Jag orkar inte vara sådär artig och trevlig och snäll och vuxen och mogen och sansad och kär och glad och jag orkar inte med att allt bara ska vara bra hela tiden. Jag vill snäsa, bråka, skrika och gråta och vara besviken och ha dåliga dagar och dåliga perioder och vara otrevlig, egoistisk, omogen och oresonlig och visa mig från mina allra sämsta sidor!
 
Varför jag inte gör det vet jag inte riktigt, det handlar väl om att P inte är sån och att jag då heller inte släpper fram det hos mig själv, men jag blir så trött av den här trevligheten och vuxenheten och längtar efter att få slappna av på riktigt. Och ja, jag är fortfarande väldigt kär i P, och även det gör mig trött - alla dessa känslor som aldrig tar paus. Det är väl just det som är grejen - att känslorna aldrig vare sig pausar eller skriks ut utan bara finns där, hela tiden. 

Idag skulle jag vara duktig och gå till jobbet fast det är röd dag. Nog tog jag mig till jobbet alltid, men trots att jag har suttit här sedan tio så har jag fortfarande inte jobbat det minsta. Istället har jag lagt den mesta tiden på att uppdatera min bilddagbok, och resten av tiden till att surfa runt i största allmänhet. Det faktum att jag inte har internet hemma går inte bara ut över mitt bloggande utan även över jobbet, eftersom jag gör alla mina internetärenden på jobbet istället för hemma.

Snart ska jag, utan att ha fått något jobb gjort, traska hemåt och förbereda mig för påskmiddag den fjärde dagen i rad. Eftersom P inte bara har skilda föräldrar utan dessutom sådana som nästan bor i stan så blir högtiderna betydligt mer släktfyllda än de blev under tiden med J!

När jag kom till kontoret i början av veckan så satt en lapp på min dörr. Efter mångt och mycket letande (även efter att jag fått reda på att det var fisk som gällde) så hittade jag den här söta påskharen som jag fick som tack för hjälpen för att ha vattnat M's blommor. Nu är det ju skärtorsdag idag och jag börjar bli väldigt sugen på att äta upp påskharen, så jag kände att jag först måste passa på att föreviga det hela...



Jag har fortfarande inte fått internet hemma. Tydligen blockerade Telia mitt telefonnummer för ADSL för att en annan tjej med ett liknande nummer hade ADSL hos dem. Det är helt bisarrt, men nu är det åtminstone utrett, vilket borde innebära att TDC äntligen kan sätta igång med min beställning, vilket i sig tar ungefär fyra veckor...