En intetsägande dag
Idag tog jag en promenad till mitt "riktiga" jobb för att kolla läget lite. Allt lugnt: det nya kontoret håller på att byggas om och mina saker är fortfarande kvar på det gamla kontoret. Mitt postfack är tomt, jag har inte fått några nya mail och alla som kan tänkas vilja ge mig arbetsuppgifter är på semester. Läget är alltså under kontroll inför min tre veckor långa semester som börjar nästa vecka!
I söndags tog jag med mig cykeln på promenad till macken för att pumpa den och cyklade sedan hem igen. Igår cyklade jag fram och tillbaka till sommarjobbet, ungefär 30 minuter i vardera riktning. Jag hade träningsvärk innan jag ens hade påbörjat hemresan och har det naturligtvis även idag. Jag avskyr verkligen att cykla! Promenader är trevliga och behagliga och leder ofta till givande tankegångar av olika slag. Cykelturer blockerar all övrig tankeverksamhet genom oavbrutna tankar av typen "suck! fan vad jobbigt det här är! aj!" samt det eviga, upprepade räknandet till åtta som jag alltid företar mig med när något är jobbigt!
Idag väger jag 67,8 kilo.
