Det var mysigare förr

http://www.gestrikemagasinet.se/articles/view/det-var-mysigare-forr

Håller helt med! Men igår, när vi kom hem nedkylda efter en promenad till stan i ogjort ärende (först skulle vi på begagnatmarknad på Polhem men de hade stängt i förväg för att sakerna var slut, och sen skulle vi på afternoon tea på Lido men de hade inget sådant eftersom det var skyltsöndag, så istället hamnade vi på Österns Pärla för en riktigt dyr och snudd på äcklig lunch...) så gjorde jag varm choklad och ostmackor som jag doppade i chokladen, och det kanske inte var lika mysigt som förut (om inte annat är det ju på något vis "förut" som man tänker på och längtar efter och kanske också försöker uppnå i såna lägen) men nog var det mysigt.

För övrigt gör jag numera ostmackorna på Lokalt bakat havrebröd (bakat av Mattes bröd i Ockelbo) från Din bagare - det är nog den godaste limpan jag någonsin ätit!

Katterna söker nytt hem

Redan innan lille E kom kände vi att katterna fick för lite uppmärksamhet här hemma. Jag och P jobbar samma tider och ganska långa arbetsdagar och är rätt trötta när vi kommer hem och har varit dåliga på att orka med att tillgodose deras gos- och uppmärksamhetsbehov och ännu sämre på att orka höra deras klagan om de behoven inte tillgodoses fullt ut. Nu när E har kommit så får de definitivt för lite uppmärksamhet trots att jag nu är hemma på dagarna, och dessutom så orkar vi inte med deras uppmärksamhetsjakt hela tiden och vi orkar definitivt inte med att de gärna sätter igång och jamar när E ska somna eller precis har somnat. Så vi vill faktiskt inte längre ha kvar dem men vi vill förstås inte avliva dem. Därför söker vi någon kattälskare som vill ha dem och tror sig kunna ge dem lite mer uppmärksamhet än vi kan. De har sina små egenheter (svart katt har stort uppmärksamhets- och gosbehov och jamar och klänger gärna för att få det tillgodosett och beige katt har väl råkat kissa inomhus "någon" gång för att revirmarkera...) men de är väldigt mysiga och gosiga katter och alla egenheter kanske inte kvarstår om de flyttar. Så, är det någon som vill ha eller känner någon annan som vill ha två vuxna, fina och gosiga katter?



Dansa på min grav

Min dödsångest har blivit mer påtaglig sen lille E kom till världen. Innan han ens blev till så hörde jag talas om någon som gett en flaska portvin från födelsedagsbarnets födelseår på dennes 50-årsdag. När jag sa till P att jag tyckte att vi skulle köpa en flaska när vårt barn föddes och ge på dennes 50-årsdag så påpekade han att vi förmodligen inte skulle leva då, vilket gjorde att ångesten bara sköljde över mig. Ännu värre blev det när jag sen insåg att utifrån det tänket det skulle min egen mamma inte leva på min 50-årsdag (som tur är var hon ung när hon fick mig så det borde vara lugnt, värre blir det för lille E..).

Hur som helst har jag alltid tyckt väldigt mycket om Bo Kaspers Orkesters Dansa på min grav men sen lille E kom till världen så kan jag inte lyssna på den utan att börja böla eftersom jag varje gång börjar tänka på att jag kommer att dö ifrån lillkillen en dag...


RSS 2.0