adiaphora

Faktiskt. Idag är jag lycklig. Äntligen igen. Jag har den där känslan som jag får ibland, av att ha hittat mig själv igen. Av att ha gått igenom något och kommit ut färdig på andra sidan. Av att nyss ha vaknat ur någon slags dvala. Jag vet inte vad det beror på. Det kan vara p-pillren jag slutade med i mars, som äntligen gått ur kroppen och lämnat mitt humör ifred. Det kan vara den härliga sommaren. Det kan också vara att allt börjar falla på plats. Kanske är jag mer tillfreds med mig själv för att jag äntligen tagit tag i mina studier igen och hittat ett utvecklande jobb. Eller så har jag hittat ett utvecklande jobb och tagit tag i mina studier igen för att jag är mer tillfreds med mig själv? Vem bryr sig vilket? Jag är ju jag igen!