En skvallrande dag
Jo, det är ju just snyggt. Jag och J bryter med varandra och plötsligt får jag fler besökare här än jag har haft på flera månader! Jag antar att folk som känner till min blogg men i vanliga fall inte besöker den plötsligt tycker att den är intressant igen. Skvaller lockar alltid...
Jag mår fortfarande illa och vill fortfarande inte äta. Det börjar bli lite drygt...
Jag sa upp radhuset igår, så det är dags för mig att hitta nytt boende, men jag kan bara inte hitta orken och lusten till att leta än.
Jag sitter och väntar på att H ska sluta jobba och ringa mig istället. Det är så kolsvart utomhus så jag inte har lust att sätta en fot utanför dörren förrän jag vet med säkerhet att färden bär mot något trevligt.
Jag mår fortfarande illa och vill fortfarande inte äta. Det börjar bli lite drygt...
Jag sa upp radhuset igår, så det är dags för mig att hitta nytt boende, men jag kan bara inte hitta orken och lusten till att leta än.
Jag sitter och väntar på att H ska sluta jobba och ringa mig istället. Det är så kolsvart utomhus så jag inte har lust att sätta en fot utanför dörren förrän jag vet med säkerhet att färden bär mot något trevligt.
Kommentarer
Postat av: Lina
Hemskt ledsen för allt Linda...hoppas det inte är alltför hemskt med dig! Hm? Vilket jag förstår att det är men...ja.
(jag läser här konstant, så jag gottar mig verkligen ej)
Postat av: Labil
Tack Lina! Jag förstår att du inte gottar dig och jag tror väl egentligen inte att andra gör det heller (eller hoppas i alla fall att det inte är så), det är bara att jag hade så många besökare igår så jag inte ens kunde lura ut vilka alla skulle vara (har ju annars så få besökare och vet vilka mina "stammisar" är).
Trackback
