adiaphora

Jag gick till skolan imorse. Det var svettigt men verkligen helt underbart jätteskönt! Det kändes som att all deppighet p.g.a. framtidsplaner och midsommarplaner och underliggande betydelser, som har varit övergripande de senaste dagarna, bara blåste bort i den härliga sommarvinden...

Idag har jag tyvärr till slut lämnat tillbaka digitalkameran. Det känns riktigt tomt och tragiskt men vi får väl försöka spara några av våra få slantar och köpa en egen. Jag känner att jag måste lägga ut en sista bild som ett farväl till den älskade kameran, här är svart katt när han slappar på sin favoritplats:
                         
Nu sitter jag på kontoret och jobbar och väntar på att syster ska komma och luncha med mig och efter jobbet ska jag iväg och shoppa. Hoppas att shoppandet, hur kul det än är, inte tar så lång tid eftersom jag är riktigt sugen på ett kvällsbad i det härliga vädret!

Idag har det trots en lång arbetsdag ändå känts lugnt och skönt, mycket på grund av att stressen över rapporterna försvunnit, då den kursen äntligen är mer eller mindre avklarad. Efter jobbet har jag handlat på Willys, lagat och ätit nyttig middag och vattnat i rabatterna medan jag pratat i telefon med J.

Samtalet med J gjorde mig frustrerad och det handlar som vanligt om midsommar. Att en högtid som jag är så förtjust i ska skapa så mycket frustration varje år övergår mitt förstånd! J är inte direkt förtjust i någon högtid, tycker illa om att planera och vill i princip aldrig göra samma sak som mina tjejkompisar. De senaste åren har det inte direkt blivit något tjafs, vi har haft några halvdana midsomrar eftersom flytt och jobb ändå varit i vägen, men i år känns allt bara jobbigt.

Mina tjejkompisar med några respektive ska fira midsommar i en stuga i Bohuslän och jag vill jättegärna vara med. J vill förstås inte och fast det är min egentliga drömmidsommar så verkar vi bli få överhuvudtaget och då känns det inte lika kul, plus att jag förstås vill vara med J och helst också med L & T som inte vill åka så långt med lilla H och dessutom vet jag inte riktigt hur jag jobbar dagen innan midsommar och folk tjatar och vill veta när vi kan åka eftersom de kan och vill åka tidigare än jag kan och mitt i alltihopa börjar J prata om att åka till Rättvik och jag älskar Dalarna övehuvudtaget och särskilt på midsommar men jag vill ju vara med tjejerna och nu kan jag ju för en gångs skull hänga på till stugan och jag har ju typ lovat och folk kommer att bli sura/ledsna om jag bangar och... milda maränger, varför kan aldrig midsommar vara enkelt nuförtiden?

                                 

Dagen började ganska lugnt och skönt - först letade vi försökspersoner en stund men sen var experimentlokalen bokad, så då satte vi oss och läste uppsatser som skulle ventileras istället. På eftermiddagen var vi på uppsatsventilering som vanliga åhörare och sedan åkte jag tidigt för att se lillebror ta studenten. Efter det har det varit fullt upp - jaga för att hinna se lillebror springa ut på trappen, jaga för att hitta honom i virrvarret av människor, jaga efter marschtåget fram och tillbaka för att hinna se honom där, sen vara trevlig med släkt och vänner och leka med lilla H på studentmottagning, åka hem för att se på Project Runway och jobba lite, åka till Andersberg och irra runt för att hämta lillebror, släppa honom hemma hos mamsen, skjutsa pappa med sambo till stan, bogsera igång deras bil, hem och släppa ut katterna, varpå ljus katt naturligtvis rymmer, jaga/leta ljus katt i regn och mörker och mygg. Har ni lagt märke till att det är värsta Österfärnebo-varningen ute ikväll? Mygg i skrämmande mängder!

Trevligt igår kväll. Jobbigt idag. Träningsvärk från frisbeejagande och Twisterspelande. Huvudvärk och hunger från lite alkohol och för lite sömn. Bör springa runt på skolan och leta försökspersoner till experimentet. Det är ganska tomt på skolan och vi är ganska trötta. Så nu sitter vi i datasalen och ska skriva ut resultat och kanske äntligen göra den där fruktade metaanalysen. Längtar hem till sängen där J ligger och sussar och till soffan framför TV:n och till varma filtar och mysig belysning och godis.

Jag blir lika förvånad varje kväll när energin några timmar efter jobbet plötsligt återvänder. Det kastar ju omkull mina planer lite eftersom jag, dödstrött efter jobbet, inte tror att jag ska orka något överhuvud taget och siktar in mig på att bara vara halvdöd en hel kväll. Sen när energin kommer tillbaka så känner jag plötsligt att jag borde göra något. Ikväll blev det faktiskt också något - jag gav mig ut på gården och krattade gräset, som J klippt tidigare idag, och rensade ogräs. Halvtio på kvällen är man i alla fall inte medveten om ifall man blir uttittad av alla grannar på vår alldeles för insynsvänliga gård.

Tidigare idag åkte jag direkt från jobbet och fikade viktmöte med tjejerna. Som vanligt hade de gått ner minst ett halvt (i regel flera) kilo var och som vanligt hade de antingen inte haft några problem med att äta nyttigt eller så hade de ätit jätteonyttigt och ändå rasat i vikt. Jag däremot följde mitt vanliga mönster med att gå upp eller ner (oftast upp, så även idag) ett par hekto. Fattar inte vad jag gör i den där jäkla klubben, jag blir mest bara anti av deras framgångar och nyttigvaranden!

Eftersom J och pojkarna gått igång så pass av att beta av massa filmer på en lista, och jag inte hittar någon motsvarande lista för böcker, så har jag kommit på ett annat uppdrag. Jag ska ta mig an den till synes anspråkslösa uppgiften att stå till svars för alla mina bokinköp och läsa alla böcker som jag äger. Denna uppgift ska påbörjas genom att läsa ut de två böcker som ligger på mitt nattduksbord; Dragspelsbrott av E. Annie Proulx, och Montecore av Jonas Hassen Khemiri.

Den senare läser jag för den lilla bokklubb med tjejerna som jag drog igång för några år sedan. Tyvärr har både möten och medlemmar blivit färre genom åren, så nu måste jag föregå med gott exempel och läsa ut boken så vi kan planera in nästa möte. De andra läser Ett öga rött av samme författare men den hade jag redan läst (vi turas om att välja bok).

Jag har dessutom kommit fram till att jag ska sluta gnälla. Och jag ska hädanefter bara stressa i nödan.
This too shall pass!

Jag har faktiskt aldrig fattat det där med utbrändhet. Det ligger inte riktigt för mig har jag trott. Nu börjar jag inse att det kanske visst gör det. Jag kan inte alls slå ifrån mig stressen och tankarna på allt som borde göras, vilket gör mig deppig mest hela tiden.
Blir dessutom frustrerad på M, som trots att hon i princip bara har plugget att göra ändå inte riktigt gör sin halva av vårt gemensamma. Det är väl lite mitt fel som är för snäll och skämmer bort folk. Förr när jag inte har haft så mycket att göra så har det varit lite irriterande men ändå ganska lugnt. Nu går jag bara och tycker synd om mig själv för att det känns så orättvist att jag sliter på kvällar och helger för att hinna med både jobb och plugg och sedan dessutom måste kompensera för det hon inte gör av sin hälft.

Nog med gnäll. Hustomten har åkt och även om radhuset plötsligt känns lite tommare och tristare så är det ganska skönt också. Skönt för att jag nu kan vara mitt vardagssunkiga jag igen. Sova utan pyjamas och slacka runt i huset med T-shirt och trosor. Kissa med toalettdörren öppen och kyssas med J hur, och så mycket, jag vill. Låta skitiga underkläder ligga utspridda över golvet och låta disken stå kvar på bänken länge, länge. Såna där små detaljer som gör livet lite mer värt att leva!

och alltså inte var sådär väldigt vackra just då. Hon kan i och för sig ha sett dem när de är utslagna och då är de jättefina men jag tror att hon bara ville söka lite kontakt och vara snäll och därför blev jag väldigt glad (vi har inte riktigt kommit in granngemenskapen här än).
5. Promenaden till skolan var inte bara nyttig utan dessutom jätteskön! Att traska genom fågelkvitter och vårblommor i det fina vädret och gå och vardagsfilosofera lite är en helt annan historia än att sitta instängd i en gammal bil, varför har jag trott att jag föredrar att köra till skolan?
6. Jag var hyfsat effektiv när jag kom till kontoret (fram tills nu då) och tog tag i lite saker som jag skjutit upp rätt länge.

Nu ska jag gå och möta M i datasalen och räkna statistik och hoppas på fler trevliga små överraskningar!